Fredrikabiblioteken Fredrikakirjastot

Det mänskliga doftsinnet är, tvärtemot vad många tror, utomordentligt känsligt. I djurriket är det bara hunden som slår oss när forskarna testar känsligheten för dofter.

Att dofta är det enklaste och naturligaste i världen. Vi gör det hela tiden. Du andas in var fjärde sekund. Det blir nästan uppemot 1 000 inandningar i timmen och över 20 000 gånger varje dygn. Luften för med sig dofter som påverkar oss på djupet. Doftandet samspelar med de andra sinnena, det är det mest primitiva, men samtidigt det mest förfinade av våra sinnen.

Jonas Olofsson är professor i psykologi och en av världens ledande forskare på människans luktsinne. IDet underskattade sinnetfår vi lära oss inte bara att det mänskliga doftsinnet är utomordentligt känsligt, och att vi har underskattat vår känslighet, utan också att doftsinnet använder vår hjärnas fulla kapacitet – och kan tränas upp.

Att dofta är en intellektuell process som inte börjar i näsan utan i hjärnan, redan innan doftmolekylerna når sin destination. Doftprocesserna formas av förväntningar och erfarenheter. Det innebär att vi kan göra våra liv rikare och bättre när vi återupptäcker doftsinnet med hjälp av insikter från psykologi och hjärnforskning.

Vi lever i synsinnets tidsålder, och dofterna har hamnat i skymundan. Men efter en lång period i det fördolda har allt fler insett doftsinnets betydelse. Varje doft är ett tvärsnitt mellan våra tankar och våra känslor. En mötesplats för nutiden, barndomen och tidernas begynnelse.